Förklara logiken för mig, snälla.

Jag tror att min make i sina försök att tillfredsställa mitt behov av ordning och reda lyckats överträffa sig själv. Om man ser en offwhite-färgad, lite trasslig hög med tyg på golvet, vad gör man då? Dammsuger upp den såklart! Eller slänger den i soporna! Då blir hon glad. Inget dammansamlande stök på golvet. Eventuella turkosa delar med skaft och hälar ger vi åt hunden. På så sätt har vi en nöjd hund och inget stök.
Vi gör detta medan frun är i Umeå så vi kan överraska henne med en städad lägenhet när hon kommer tillbaka.

Men om nu den trassliga högen med tyg var ett par ull/silkeslångkalsonger avsedda för fysiskt aktivitet utomhus och de turkosa sakerna som stack ut ur högen ett par högt älskade skidstrumpor, nödvändiga för att inte förfrysa fötterna under en skidtur i -15 grader? Vad gör man då? Själv har jag tömt tvättkorgen tre gånger idag för att kunna utesluta att de ligger där, gått igenom alla byrålådor och ouppackade väskor samt först gjort tokigt glad genom att dra på mig överdragsbyxor och fleecejacka och sedan gjort henne galet besviken genom att inte ta på mig något mer, eller ens släppa ut henne i förväg som jag brukar.

Och på tal om knasiga påhitt och dumma sätt att försöka lösa problem så har nog även Stockholms-borgarna överträffat sig själva. I örsöken att minska kontanthanteringen i SL-trafiken så återinför de zonsystemet och höjer priserna motför vad det var i förra zonsystemet. Följden blir (om de håller sitt löfte om att inte höja priset på något periodkort) att det kommer bli sjuka skillnader mellan att köpa någon form av periodkort och lösa eller förköpta enkelbiljetter. Mer absurda än förr. Än roligare är den nya zonindelningen som gör det ofantligt dyrt att inte bo vid en tunnelbanestation. Eller så har de så dålig koll att de tror att de bara är Danderyd, Sollentuna, Täby och Nacka som inte ligger inom tunnelbanenätet och bor man där åker man ju såklart inte kollektivt. Herregud, hellre mosar man hela Grimstaskogen än tar pendeln till jobbet.

Heja Agnes!

Nej, inte hon som var med i idol...hon har väl redan vunnit?

Nä nä, här handlar det om Agnes Sandstedt, 18-åring från Bollebygd, med i den eminenta organisationen Grön Ungdom och även nyvald ersättare i kommunstyrelsen i Bollebygd (? visste inte att det fanns en kommun som heter så). 18 år fyllda dessutom efter valet. Man står sig rätt slätt som 21-årig 1:e vice ordis i kommunfullmäktige....

Sitter just nu och försöker göra något positivt av Ungdomsstyrelsens nya tolkningar av sina regler- dvs- jag försöker få ihop folk till en styrelse i en ny lokalavdelning. Det går lite trögt. Bara två svarar i telefon, den ena är skeptisk och den andra hade bara tio minuter på sig innan hon skulle ta emot rymdgäster (hon är från Kiruna). Får göra ett nytt tappert försök imorgon.

Porrsurfing

Passar på att porrsurfa lite medan maken är borta på kurs i Umeå, dvs, jag kollar de lediga jobben i Stockholm på arbetsförmedlingens hemsida.

Och vart tar alla människor från Ljusdal vägen? Upphör de att existera när de flyttar därifrån?
Men med tanke på vissa inte färdigbakade bullar är annan från Ljusdal förlåten.

Jag ska vara förebild just när det gäller nordlig aktivitet i veckan, vara en duktig lokalpolitiker och gå ut och plumsa i snö med lilla hund (hon blir verkligen inte större, suck). Nu sover hon på mina fötter dock, så det får vänta.

Mänsklig trots allt

Hur många som känner mig tycker att jag har hyfsat bra ordning? På mig själv, grejer och det mesta så där i största allmänhet? Ändå lyckas jag med det remarkabla klantet att glömma ett par splitter nya jeans i en påse på Arlanda, i gaten dessutom! Suck. Får se hur mycket det kommer kosta att få tillbaka dem.

Har annars precis kommit tillbaka till Jokkmokk efter ett seminarium i Beirut och en bröllopsresa i Oman. Den första dominerades av matförgiftning (5 av 8 svenska deltagare drabbade) med en mängd kräkningar. Mina och andras. Den senare av sol, bad, kameler på vägarna och nötintag som resulterade i total magtömning. Kräkningar även där alltså.

Men ingen fara, Libanon och Oman är suveräna länder att kräkas i. Fanns inget att klaga på.

Jokkmokkshöst

Idag fick jag flashbacks. Från då jag gick i vinterkappa (varm nog att klara -20 i alla fall) på väg till skolan, över Bergåsa, Pantarholmen och så till sist Trossö. Då man kom fram var man genomblöt, som om man gått under vattnet och det regnat inifrån och ut. Lägg till det ständig blåst. Det kommer nog att dröja innan min åsyftan med "jag har aldrig frusit så mycket" ändras. Blekingevinter.

Märk väl, jag är uppvuxen i Norrbotten och van vid att gå över Bergnäsbron även när det är -35 ute, eller -40 för den delen.

Livet som hundägare

Sötben. Sa en liten granne. Vet inte om jag tycker de är så söta, vare sig till utseeende eller smak (men det senare var i och för sig länge sedan jag hade lust att bedöma), men lilla hund hon tänkte säkert "sweet, schysst gammelmoster" då Laila packade över innehållet i sin frysbag till den vi skulle ha med oss hem. Och nu ligger lilla hund nöjd och väldigt upptagen på gården och gnager. Och matte har med lite knep och knåp lyckats få ner tre stora exemplar i en kastrull samt begravt två gigantiska köttben i glassboxen.

Lilla hund blev för övrigt lämnad lite för länge idag när matte och husse skulle på vuxenpoängsinsamling i Luleå. Eller rättare sagt, hitta vigselringar, men det är väl samma sak?

Hjortronnörd

Av någon som aldrig förr i hela sitt liv hade plockat hjortron har jag lyckats skapa en hjortronnörd. Igår var det ett måste att gå ut på den där myren vi såg för någon vecka sedan och kolla om bären var mogna och kvar. Detta trots att vi redan plockat ca 9 liter. Detta trots att jag hade minst fyra små individer på vardera handen som bet! Myggor måste vara sprunga ur helvetesgapet. Och hittar jag någonsin den stalo som släppte ut dem i världen ska kasta honom i ett gungfly!

Baby-vovven sover och love kommer snart hem från jobbet och allting är bokat och klart. Jag måste bara till Stockholm så jag kan hitta en bra klänning.

Myggsafari

Månaden junis sammanträdesorgie (nåväl, vi har inte haft några möten under viktiga fotbollsmatcher) är ännu inte över och därför är jag ännu placerad i Stockholm på bloggkartan. Ändring följer. Jag har förresten bestämt mig för att om jag ska skaffa pittoreskt sommarställe så ska det bli en etta i Stockholm. Har alls ingen förståelse för varför man vill vara ute i (löv)skogen på sommaren. Med alla mygg. Eller varför man vill vara i Norrbottens inland, eller kust för den delen.Med alla mygg. Norrbotten vill jag vara i på vintern när det snö och kallt och ingen bryr sig om att ens dunjacka har den fashionabla färgen babyrosa. Den är varm.

Jag läste i en broschyr som hette "Välkommen valp!" att valpen sover upp till 18h/dag. Jo tjena. Jag skulle vilja se Ila sova så mycket. Jag har varit vaken hela förra natten, för inte sov valpen inte. Hon är vaken jämt och måste passas, värre än en bäbis, de kan i vart fall inte ta sig så långt på egen hand och inte gnaga elsladdar heller. Packa upp och fixa i lägenheten får man göra när det ges tillfälle. I det här fallet, som i de flesta andra, är det synonymt med: aldrig. Tänk på det nästa gång ni löser korsord.

Ila

Det är helt sant som de säger att allt går långsammare i Norrland. Inte skulle det ta mer än en vecka att lägga golv, tapetsera och få tillbaka golvlisterna i Stockholm, det skulle inte en j**la hantverkare haft råd/tid med, då skulle de snabbt ha varit avv med jobben. Men här drar man ut på det så länge som länge som möjligt, för att ha nåt att göra typ. Och mellan varven av dåligt uppklistrande av tapeter (luftbubblor över allt och klister som rymt ut mellan skarvarna) så passar man på att pissa ner toastolen så den både luktar och ser grusomt äckligt ut. För att ha nåt att göra tycks det. För tar det två veckor att fixa väggar och golv i lägenhet om 57 kvm, då måste man ha låååånga och många pauser i arbetet.

Får inte jag en ny, ren toasits kommer jag att mörda någon (eller hota Mats till livet om inte han fixar det).

Lill-vovven, ser dock ut att trivas. Men hon tycker inte om när det regnar. Regn är läskigt, blött och hemskt. Dessutom gömmer sig matte i nån stor blå säckaktig sak när det regnar och det tycker vi heller inte alls om. Nu sover hon inkilad mellan två kuddar hemma hos P-J.

Jag hade förresten inte hjärta att kalla henne Cuoika (för övrigt är det fel språk) när mygg är bland det värsta jag vet och de redan nu plågar henne med stick på magen. Ska hon heta likadant som de surrande små djävlarna då? Ila som tänkt från början får det bli.

Homan Hamzeh är cool

Snart måste jag väl byta bloggtitel antar jag. Nån idiot har ju rivit en vägg i vår nya lägenhet så den är bara en 2:a. Men åtminstone en 2:a med liten trädgård, på sätt och vis är väl det bättre än en betongbalkong (men mina blommor stormtrivs faktiskt!!). Vemod, längtan och lite halv flyttångest präglar annars mitt liv bland kartonger och sopsäckar. Förstå hur mycket skräp (t ex alla oppositionens reservationer mot årets budget, öhh, nörd) man samlar på sig. Har framför allt svårt att bestämma mig för om jag ska ta med allt tyg till Jokkmokk eller inte. En viss känsla säger mig att jag inte kommer sy så otroligt mycket där och man kan ju alltid hämta upp det från Stockholm, trots allt verkar det ju vara en rätt schysst brud som ska hyra min älskade betongtrea i Rinkeby. Allt garn ska med och ska skyddas från Ila.

Igår var seminarium om krogdiskriminering i Stockholm (äntligen fått träffa Homan Hamzeh). Mest intressant var att krogägarna själva inte tycker att problemet är särskilt stort och att eftersom krogen definitivt inte är den största arenan för diskriminering så ska de inte göra något åt det. Det kan väl samhället i stort och arbetsmarknadens parter göra? Och att tillstånd skulle dras på grund av diskriminering, det var ju tydligen bara löjligt och hindrade dem från att bedriva seriös och lönsam verksamhet.
Men snälla...kom igen nu!
Roligast var att en krogägare tyckte att vi skulle låta även krogarna i förorterna få 5-tillstånd. Enhetschefens min vid det förslaget var oslagbar! Det såg ut som om hon svalt en väldigt stor Vicks red energy-tablett (de är grusomt äckliga).

Dock, även om min kära förvaltning bjuder på en hel del roliga saker (fick en fin vas igår) så var ändå dagens bästa att Kristin ringde och att jag håller på att få en ny tand. Ska man inte slippa sånt, tänder, när man vuxen? Eller är det ytterligare ett tecken på min stora visdom?

Avkyld fotbollsfeber

Mitt annars så ordnade hem är nu vänt upp och ner, allt ska sorteras och nödvändighetsbedömas. Hade jag bara gått på nödvändigheten så hade det väl räckt med en takbox för att flytta upp mina saker till Jokkmokk, en andra uppsättning av allt finns ju redan där.

Japp, om en vecka samma tid siter jag mest troligt i en bil någonstans längs väg 45 och hoppas att en liten valp sover. Förmodligen lyssnar vi också på någon fotbollsmatch och har hunnit andas ut eftersom Sverige då tagit tre poäng till (men man kanske inte ska hoppas för mycket). Jag vill i alla fall se mera Källström på plan men tycker inte att det måste stå emot att Anders Svensson spelar, snarare skulle jag vilja peta ner Anders mot backlinjen eller åtminstone ut på mittkanterna.

Jag har för övrigt hittat en jättefin blå klänning som jag skulle vilja se på fröken Lilieqvist, om hon bara ville komma hem snart!

Skatan

Last post 17 april...ja, det är snyggt.

Det luktar död skata i vår trappuppgång, och spya som förmodligen är orsakad av den halshuggna skatan som i ett par dagar legat utanför trappuppgången. Detta utöver de sedvanliga soporna som varje lördag/söndag bildar ett eget litet Mount Stinkerest. Jag förstår inte problemet med att komma och hämta soporna två gånger i veckan istället för en gång, det borde ju gå mycket fortare per gång och vara skonsammare för de stackare som måste hämta soporna i trappan och se till att de kommer ner i sopbilen. På sikt borde ju det vara billigare.

Trappuppgångarna är inget jag kommer sakna i Jokkmokk.

Spårlycka

Tänk att man kan bli så glad över att hitta ett spår med svarta, gula och gröna märkningar- ett riktigt spårsystem! Ett långt ett också. Här har man sprungit runt på Järvafältet, där det förvisso finns ett elljusspår men märk väl, bara ett, fjuttigt kort är det också. Och tänk, bara på andra sidan av den stora stygga vägen fanns ett helt spårsystem med korta, mellankorta, halvlånga och långa spår. Backigt och härligt var det, med riktiga spårmarkeringar.
Överlycklig.

Efter en ganska aktiv påskhelg (vi gick från Hässelby strand till Brommaplan och lekte bergsgetter i Grimsta i lördags) så avslutade vi helgen igår med V för vendetta. Ungefär första halvan av filmen tyckte jag att ja, den var ju ganska bra och driver lite roligt sådär med Bush och USA-politik. Sedan gick filmen överstyr och fick sig ett äkta Hollywood-slut i klass med vilken dålig Bond-film som helst. Med sitt tydliga budskap kan man ju dessutom nästan börja fundera om det var ett beställningsjobb från Vita huset för att övertyga även de mer vänsterorienterade amerikanerna om att ändamålen faktiskt helgar medlen ("och titta, även den frihets- och demokratikämpande personen slaktar folk för att hämnas och bombar saker för att få sin vilja igenom, för ibland måste man").
Suck, mycket besviken.

Det bidde ingen vante- men jag hinner en tumme

Jag har varit totalt handlingsförlamad denna morgon, inte bara därför att jag vet att ska vissa saker göras så ska de göras nu- på en gång. Och eftersom jag inte vet hur jag ska göra så blir konstigt, eller rättare sagt det blir ingenting. Suck, detta trots att jag redan pratat med åtminstone en strategirådgivare (den realistiska av dem), den andra (den peppande) befinner sig för långt bort för att jag ska ha råd att ringa.

Nu när jag ändå har packat färdigt ska jag strax ringa Fia och höra om det vore lämpligt med en sväng förbi Blåkulla (ja, jag vet, det är lite tidigt) innan jag åker till Luleå ikväll. Småkusiner kan få en att glömma allt, men när man har tåg att passa är det kanske inte helt bra. Min klänningsfavorit fick tummen upp av Fia sist i alla fall, jag kan nog fixa tilläggen själv dessutom. Frågan är då bara, vad ska Kristin ha på sig?

Och typiskt nog så missar jag en andra dansträning i rad, bara på grund av Norrbottens landsting, inte undra på att folk ogillar dem.

plastromantik

Med risk för att kopiera en vän från i somras; IKEA är fantastiskt bortsett från alla obehagliga kopplingar till nazister under andra världskriget. Vi har varit vuxna och köpt plastbackar, fryslådor och diskborstar. En gång till kommer vi nog ta oss dit innan vovve och flytt norrut (väl där har jag för övrigt tänkt dränka mig i plugg, tänkte jag skulle läsa in Kemi B och Biologi B utöver samiskan). Min käre karl förvånade mig enormt idag när han drog mig in och ut ur klädaffärer och jag gick bredvid, muttrandes och var less.

Nångång väldigt snart ska jag ta mig till Fia, kanske tisdag så kan hon följa på dansträning sen, och snysa på Karl samt titta på brudklänningar. Jag kan sy, Fia är fruktansvärt bra på det. Och alla som vet hur kräsen jag är vet också att något färdigsytt, det lär det inte bli.

Strax börjar "Fundalisterna", ifall det blir läskigt har vi sett till att vi är många här så vi kan hålla varandra i handen.

Stort plus till mig för att jag har undervisat i kemi i veckan!

Nyförälskad lillmoster

När man kan sitta i timmar och bara titta på någon, när man får nästan full tillfredsställelse av att bara hålla om någon, visst brukar man kunna vara säker på att man är förälskad då?

Igår satt jag i nästan en timme och tittade på en sovande människa (efter att ha hållit samma människa mycket mycket längre i både vaket och sovande tillstånd) , log vid minsta lilla rörelse från hans sida och ville inte alls gå därifrån.

Mats satt med ungefär samma fascinerade ansiktsuttryck och tittade på ett nyborrat hål i en bokhylla. Föremålet för min fascination är ett i skrivande stund 8 dagar och ca 8h gammalt litet barn.

placeboeffecting me

To hell med alla hjärtan och rosa fluffdjur är ungefär det jag brukar säga om alla hjärtans dag (minns den gång jag och en parallellsnubbe blev ihop över dagen, mest bara för att trösta varandra). Men tisdag var bra. Jag menar, vad annars kan man tycka om en dag då ens älskling via ett sms tillkännager "Meds kommer med posten nångång i mars darling, betald och allt". Visst, han la inte ner så mycket pengar på den, men ändå. Hade han inte redan friat för länge sedan så hade jag väl gjort det där på stående fot.

Hearts are not for me (okej, långkalsongerna på Åhléns är snygga och kan vara handy men annars är det bäst att låta bli).

En annan bra sak med veckan är jag numera vet att jag kan få tag på den underbara amerikanska chokladpuddingen även i snöiga Stockholm (men det snöar väl i Boston också, visst bäbis?) och att jag jobbat så mycket den här veckan att jag kan sitta klistrad framför TV:n och se Anja, Britta och damkronorna (så herrkronorna får se hur man gör) ta en massa os-medlajer och få mig att skrika och hoppa i soffan.