Kill the spider, or let it out?

I ungefär en veckas tid har jag vetat att jag har ett litet gäng inneboende i badrummet. De har varit lite svåra att artbestämma men dock ganska beskedliga och mestadels gömt sig under listen till duschen. De vill säkert inte heller bli inplacerade i något fack. Nu börjar de små varelserna ta sig allt större friheter, främst vad gäller promenader i övriga lägenheten. Friheter som inte ingår i deras kontrakt.

I söndags blev det så uppenbart vad de är för ena. Kackerlackor!! Stora, hoppande och i mina köksskåp sig gömmande kackerlackor. Jag är tack och lov ingen sådan som blir hysterisk bara en varelse med 6-8 ben visar sig i närheten, men det finns gränser. Nu hånar de dessutom min ganska pedantiska karaktär genom att dansa runt på en flaska Javex, peka spröt och en kan nästan höra dem sjunga "Du kan inte städa bort mig, du kan inte städa bort mig, na na na na".

På fredag kommer anticimex och ska bjuda de små raringarna på lite god gelé. Förhoppningsvis ska det få dem att sluta föröka sig och så småningom dö. Förhoppningsvis är det ett riktigt jävligt gift så att de dör fort. Som sagt, det finns gränser:

Få ut de förbannade helvetskrypen ur min lägenhet!!! Nu!