Med ett högskoleprovsresultat som inger hopp i bagaget har jag nu kollat läget och möjligheterna i lite olika kommuner, och slogs av hur många som inte har en kommunal kö till hyresrätterna. Med tanke på att det i de flesta studentstäder anses svårt att få en bostad borde en kommunal kö underlätta avsevärt, framför allt i frågan om att göra det överskådligt och dessutom någorlunda rättvist i form av ett enhetligt kösystem (där helst tiden du stått i kön är platsavgörande, inte som hos exempelvis Signalisten där den som redan har bostad går först). Eftersom det bara tog mig två veckor att skaffa ett 1:a hands kontrakt i Stockholm, genom just köande hos privat hyresvärd, så har jag faktiskt inte brytt mig så mycket om att ta reda på mer än hur den kommunala kön funkar.
Nu står jag med en lista över hyresvärdar där du blandat har/inte har möjlighet att anmäla intresse via internet, där några har principen att du ringer och hör dig för, andra har en kö och en del har inte ens fungerande hemsidor. Det går knappt att utläsa av de fungerande hemsidorna hur många fastigheter de har och framför allt är det minst 15 köer du ställa dig i i varje kommun istället för en. Jag är totalförvirrad. När det inte går lätt som en plätt, hur gör jag då?
Och ska jag kanske känna mig bortskämd som klagar över att Stockholm inte har kommunal förmedling av 2:a handslägenheter? Nej, vid närmare eftertanke tänker jag inte det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar