röd-vita humörsvängningar

Mitt humör har åkt berg- och dalbana hela dagen och avslutande turen var tydligen nedåt. Kan man inte skicka mig trevlig meddelanden tycker jag man ska låta bli överhuvudtaget. Och sen kommer de där hemska röd-vita "porrfria" affischerna och sänker humöret ännu mer. De är dessutom fult layoutade.

"Vi satsar på att sänka arbetstiden- särskilt för kvinnor." Vänsterpartiet storstockholms affischer tycks hoppa på en på varenda tunnelbanevagn man numera kliver på. Det är deras försök att lansera sig själva som ett feministiskt parti. Jag vet inte om det är så att jag helt enkelt bara missar poängen, men jag ser inget feministiskt med att särskilt satsa på sänkt arbetstid för kvinnor. Varför skulle just vi behöva jobba mindre? Så att vi kan vara hemma och städa mer? Eller kanske laga lite mat åt våra äkta (och 8-timmars jobbande) män? Nä, något "särskilt för" vill jag inte se bakom kravet på att sänka arbetstiden. Det räcker gott med att vi sänker den. För alla. Det tjänar alla på.

Höstkyla

Det enda jag vill just nu är att telefonen ska ringa och att personen på andra sidan vågorna ska säga: "Hej! Du, jag tänkte ju komma till Stockholm i helgen..." Kom och hälsa på mig! Jag vet hur fjantigt det låter, men i helgen träffade jag en sådan där människa som återigen får att fundera på vi egentligen finns alls. För inte kan det ju vara så att någon faktiskt är precis så som någon jag diktat ihop i en berättelse? Och helt otroligt hur en människa efter fem år fortfarande kan ha samma inverkan. Tänk om alla kunde lyssna på sina mammor...

Annars är mest förundrad över hur folk kan ringa och fråga om de betalat en viss räkning (inte om pengarna gått in); har de inte koll på sådant själva? Hur klarar de sitt dagliga liv?

Världens skönaste skor, en underbar och saknad vän samt en biljett till Boston har jag i alla fall. Även om jag saknar Umeås höstkyla.

samma gamla vanliga problem

Det där med basket (eller rättare sagt fasta tider) tycks inte riktigt funka. Jag får nog finna mig i att punga ut lite stålar till ett gymkort ändå, men än så länge räcker kanske springskorna som träningshjälpmedel. Och hantlar ska jag adoptera av brorsan. Men jag hoppas att jag ändå får gå nästa steg av domarutbildningen, döma matcher är ju nästan det roligaste ändå.

Nu är jag för övrigt skitnervös, allt för att jag var så jävla dum när jag var 16.

kortmani

Är det nån fler än jag som börjar tröttna på alla dessa kort man ska hala fram varje gång man går och handlar? Egentligen förvånar det mig att det inte är fler, att det inte finns medlemskap för alla enskilda märken också. Men det kommer väl, snart får man väl leta fram 10 kort när man ska veckohandla för ett singelhushåll. Ett för libresse, ett för Änglamark, ett för Felix osv. Ska det vara så svårt att göra ett universalkort som kan känna av vilken affär man handlar på och vilka märken. Man lyckades ju göra en fjärrkontroll, hur kan ett kort vara svårare?

Inga farligheter

Jaha. Det kommer inget litet monster. Det stannar uppe i Norrbotten , dit jag inte kommer åka eftersom kursen jag skulle gå blev inställd och jag bestämt mig för att inte ställa upp till någonting där. Dock såg jag att ett par kyrkstugor var till salu och det hade ju onekligen varit något att ha, om inte annat så för nostalgins skull.

Nu är jag lite snurrig i huvudet, och en aning uppgiven.

Bananskalsåkande

I've done it again.

Mitt bananskal har rätt bra glid tycker jag. Igår ringde en snubbe och frågade "Har du tid att komma på anställningsintervjuv i eftermiddag?" Javisst, tänkte jag. Kan ju inte skada. Senare på kvällen ringer snubben igen och säger att han har en god nyhet. Jag är numer danmarsansvarig kredithandläggare. Det låter rätt flashigt, eller hur? Och det är en betydligt säkrare inkomst än att vara barnskötare på vikariepool, om än jag kommer sakna alla roliga kommentarer du kan få av barnen du jobbar med (exempelvis "Jag tycker inte alls du ser ut som ett spöke, du ser ut som en sjöhäst". Tack så mycket.) Jaja, jag börjar imorgon.

Bekymret nu är hamsterhjulet som vissa människor tycks ha som hobby att snurra samt det där jobbet jag egentligen allra helst ville ha. Och nu ska jag till Fia. Varför ska det finnas så mycket roligt att göra?


Imponerad av just nu: Gustav F och Christoffer G. Tuffare pojkar finns nog inte.