Man har all rätt i världen att ifrågasätta, kritisera och ställa beslutsfattare och makthavare mot väggen. Jag gör det själv så ofta jag har en anledning till det och kan. Men det har gått för långt när man beskyller en viss del i en organisationsledning för att vara upphov till en på gränsen till raserad interndemokrati. Man har gått för långt i sin vilja att kritisera när man inte ser till bägge sidor av en historia. Självklart pratar jag om Grön Ungdom, och lika självklart om valberedningen.
Vi gjorde en jättemiss som inte kollade utskicksstopp innan vi satte nomineringsstopp, vi har bett om ursäkt för det, många gånger, vi kan göra det igen. Vi har känt oss jättedumma, inte minst jag som gammal fs:are tycker mig borda ha kunnat förutse ett så klantigt fel och undvika det, men misslyckades. Vi försökte göra bästa möjliga av situationen och trodde att vi hade en överenskommelse med kansliet, men uppenbarligen inte. Och kanske är det däri problemet egentligen ligger, att det är för dålig kommunikation mellan de olika delarna av förbundets "ledning". Och visst är det ett interndemokratiskt problem. Men det är inget man löser genom att utan eftertanke rikta stridsyxan mot några enstaka personer. Av vissa förväntar jag mig i och för sig inget annat, då kritik är lättare att framställa än idéer.
Jag vill på intet sätt skylla ifrån mig eller valberedningen de missar som gjordes. Men jag är jävligt besviken på de som inte ens försöker ta reda på vår syn på vad som- och hur det hände.
Och jag är ändå inte särskilt svår att få tag på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar