31 dagar

Vilken underbart bra bok mitt liv skulle bli om jag någon gång tog mig för att redigera alla de texter jag har på ämnet. Och vad den skulle sälja! Folk är ju förvånansvärt benägna att köpa böcker med temat barnmisshandel numera.

Minns att jag berättade om gubbe som gav mig den enormt viktiga insikten att man aldrig kan förvänta sig att en man ska hålla sig till en partner åt gången och får skylla sig själv om man upptäcker att mannen hade flera. Denna karl har nu ytterligare fördjupat mina livskunskaper. Det är nämligen så att man aldrig själv har något att göra med om folk uppför sig underligt eller i vart fall icke-oklanderligt mot en. Om till exempel din 18-åriga son är livrädd för dig är det inget du kan göra åt saken eftersom du inte haft något att göra med att situationen uppstått. Det är faktiskt inget annat du kan göra än att tycka det är synd att du blivit så missförstådd.

Att jag överhuvudtaget pratar med denna karl ter sig mer och mer som ett under samt som något jag snarast måste ändra på. Helst innan jag slagit ihjäl honom med en gjutjärnspanna eller själv exploderat i småbitar.

Men för att gå över till något trevligare, mina fjärilar har lugnat ner sig ner och flaxar inte lika hysteriskt som tidigare.

Och en liten hint, som lillasyster känner jag mig ganska bortglömd på senare dar. Men det räcker med ett telefonsamtal för att jag ska bli en snäll och glad lillasyster igen =)

34 dagar

En rosa tandborste. Redan. Finns inte någon universal riktlinje för hur lång tid man ska låta det gå innan man lämnar sin tandborste hos någon? För det är ju ett ganska tydligt och markant sätt att pinka in sitt revir. Och jag vet inte riktigt om jag gillar att vara "inpinkad" eller snarare att vara sedd som någons revir/ägodel.

Mitt bananskal förresten. Jag säger bara det, mitt bananskal. Aldrig i livet att jag kommer släppa taget om det nu när det är så välvallat och jag tycks ha ett så bra grepp om det. Imorrn ska jag på anställningsintervjuv och kanske kanske har jag alltså jobb och så fixat till när jag kommer hem från USA. Och det vore ju en rätt välkommen trygghet när allt annat verkar vändas på ända lite då och då.

Nu är det en storm i ett vattenglas som jag är lite rädd kommer dränka en av mina bästa vänner. Hoppas hon minns och kommer på att här finns både flytväst för att överleva tiden i vattnet och filtar att värma sig i efteråt.

37 dagar

Jag är verkligen ingen kontorsmänniska. Punkt. Att promenera runt i stan med någon som knappt hat koll på i vilken stad han befinner sig i däremot, det är väldigt trevligt. Mycket trevligare än vad jag väntat mig. Och det var onekligen ett oväntat ställe att hitta fjärilar på. Men så är det och nu har jag om möjligt ännu mer lust att flytta till Jokkmokk direkt efter valet än jag haft tidigare.

Är det någon som förresten har funderat på hur bångstyriga tjänstemän på en förvaltning kan vara. Om de är på dåligt humör kan de helt enkelt få för sig att det är en själv som ska göra deras jobb och de ska bara godkänna det sen. Är då inte uppfostrad till att alltid säga emot blir det lätt så att man bara ger upp och går med böjd nacke ifrån den där gubben som sitter med armarna i kors och ser sur ut. Lite senare idag ska jag ringa och rabbla skollagsparagrafer för en gubbe på Ekerö utbildningsförvaltning som hävdar att Komvux bara är till för de som inte har några betyg alls. Alltså inte ens från grundskolan. Vem som lärt upp honom skulle jag bra gärna vilja veta.

För övrigt så har jag kommit fram till att jag hellre skulle jobba som chaufför på mitt fina trevliga amerikanska företag än med det jag gör nu. Trots att bilarna skramlar, gungar och drar 2l/milen. Och på tal om Amerika så är det snart dags att börja räkna dagar.